Christina Gestrin höll Sfp:s gruppanförande under budgetmötet 7.12.2017.

Ordförande, bästa fullmäktige

Under år 2017 bröts den negativa trenden i Finlands ekonomi. De ekonomiska utsikterna för 2018 är optimistiska eftersom exporten ökar och Finlands ekonomi är så starkt beroende av konjunkturerna i den globala ekonomin.  Grundläggande problem i den finländska ekonomin är att försörjningsförhållandet är svagt.

Varje år pensioneras en större mängd finländare än antalet yngre personer som kommer in i arbetslivet. En ökad invandring kan innebära en lättnad för det här strukturella problemet, men nuvarande regering har tyvärr inte tagit vara på denna möjlighet. En äldre befolkning innebär också att kostnaderna för social- och hälsovården ökar och vi i SFP är oroliga för hur vård- och landskapsreformen kommer att påverka denna helhet.

Under de senaste åren har många nyfinländare slagit sig ner i Esbo. Av 4900 nya Esbobor år 2017 har 80% en utländsk bakgrund. I motsats till största delen av Finlands övriga kommuner ökar andelen barn och unga i Esbo. Utmaningen och samtidigt också möjligheten för Esbo är att skapa strukturer som underlättar en integration i det finländska samhället, så att alla Esbo bor, oberoende av etnicitet eller språk så smidigt och snabbt som möjligt kommer in i ett aktivt och delaktigt samhälle.  Först den dagen möjligheten att få en arbets- eller studieplats är lika bra för alla ungdomar i Esbo, oberoende av etnicitet och språk, kan vi vara nöjda.

Att förhindra segregering, klyftbildning och utslagning ur samhället är viktiga målsättningar då stadens budget planeras. Lärostigen, från daghemmet till vuxenstudier är det bästa redskapet staden har för detta. Sfp har alltid stött satsningar på utbildning och småbarnspedagogik, och vi är nöjda över de tillägg som gjordes till bildningssektorn under förhandlingarna.  Alla barn och unga skall ha rätt till en trygg skolmiljö och det inbegriper både ett friskt daghems- och skolhus, och rätt dimensionerade undervisningsgrupper och moderna och kvalitativa läromedel som svarar mot den nya läroplanens krav.

Helsingin sanomat listasi äskettäin vuoden 2018 suurta puheenaihetta ja megatrendejä: Työn murros, Teknologian kehitys, Energiantuotanto, Ilmastonmuutos, Väestönkasvu, Kaupungistuminen, Valtioiden voimasuhteet, Ruoka ja terveys.  HS:n mukaan lukijat toivovat megatrendien kokonaiskuvan piirtämistä.  Espoon tarinan kirjoittamisprosessi ja myös budjettineuvottelut ovat tällaisten kokonaiskuvien hahmottamista.  Suuria muutoksia tapahtuu tässä ja nyt teknologian hyödyntämisessä, liikkumisessa, ihmisten yhteydenpidossa, oppimisessa, hoidossa ja hoivassa. Espoo on kestävän kehityksen mallikaupunki ja haluamme olla sitä myös jatkossa. Se tarkoittaa panostamista ilmastonmuutoksen hillintään, uudistuvaan energiaan, ekologiseen rakentamiseen ja puhtaaseen luontoon. Kestävän kehitys merkitsee myös panostamista kulttuuriseen ja sosiaaliseen kestävään kehitykseen, siis sivistykseen, kouluihin , oppimisympäristöihin ja monikulttuurisuuteen.  Taloudellinen kestävä kehitys seuraa siitä, että kestävän kehityksen kokonaiskuvasta huolehditaan.

Vaikka talousnäkymät näyttävät nyt paremmilta, niin edessä on suuria haasteita ja erityisesti suurta epävarmuutta siitä, miten sote- ja maakuntauudistukset tulevat vaikuttamaan Espoolaisten elämään.  Ensi vuoden talousarviossa ei ole huomioitu uudistusten vaikutuksia vuoden 2020 taloussuunnitelmaan.  Tässä vaiheessa Espoon on varauduttava sekä siihen, että edellä mainitut lait astuvat voimaan ja siihen, että lait hylätään. Tämä epävarmuus on erityisen hankala sosiaali- ja terveyssektorin henkilökunnan kannalta mutta se hankaloittaa myös kaupungin muuta kehittämistyötä.

Lopuksi haluan kiittää neuvottelutoimikunnan puheenjohtajaa Henrik Vuornosta ja neuvottelutoimikunnan muita jäseniä hyvistä neuvotteluista ja neuvottelutuloksesta joka sisältää monia Rkp:n esille tuomia tärkeitä lisäyksiä.