Ansvarsfull ekonomi utan att tumma på barn och ungas framtid

Esbos rambudget för år 2027 och ekonomiplan för åren 2028-2029 behandlades på fullmäktigemötet 8.6.2026, efter förhandlingar som pågått under våren. Christina Gestrin höll SFP:s gruppanförande och lyfte bland annat det glädjande i att man nått inpesparingsmålen utan att tumma på barns och ungas framtid. Gruppanförandet löd så här:

Esbos rambudget för år 2027 och ekonomiplan för åren 2028-2029 är ett resultat av ett omfattande utredningsarbete som stadens tjänstemän stått för och långa politiska förhandlingar mellan fullmäktigegrupperna. Invånarna tillfrågades också tidigare under våren om sparobjekt.

Orsaken till balanseringsåtgärderna är att staden vuxit snabbt under en lång tid vilket inneburit att det funnits ett stort behov av att investera i servicen och infrastrukturen, daghem, skolor och idrottsanläggningar. Stadens investeringar i trafiklösningar är också mycket stora.

Skatteintäkterna har inte ökat i samma utsträckning som driftskostnaderna ökat, det allmänna ekonomiska läget har påverkat sysselsättningsläget negativt och arbetslösheten är rekordhög, särskilt ungdomsarbetslösheten.

Att skära i driftsbudgeten med närmare 70 miljoner euro per år, utan att påverka kvaliteten i stadens service märkbart, är en stor utmaning. Stadens tjänstemän gjorde ett stort arbete då de gått igenom varje sektor och samlat en stor mängd möjliga sparobjekt som förhandlarna gick igenom.

Under förhandlingarna diskuterade vi även behovet av en måttlig höjning av kommunalskatten. Som ett resultat av förhandlingarna kom man dock fram till att målet om besparingar på 220 miljoner euro kan uppnås utan en höjning av kommunalskatten. Fastighetsskatten höjdes något för obebyggda tomter. Dessutom inför Esbo en fastighetsskatt på 3,1 procent för energianläggningar, vilket motsvarar den nivå som tillämpas i andra stora städer.

Om den ekonomiska situationen försämras ytterligare kan vi tvingas höja kommunalskatten måttligt senare under denna mandatperiod.

Tack vare den goda likviditeten och möjligheterna att utnyttja de goda finansiella intäkterna minskade behovet av kostnadsbesparingar med cirka 60 miljoner euro. Dessutom enades vi om att höja vissa avgifter, vilket ökar intäkterna med cirka 23 miljoner euro.

SFP:s fullmäktigegrupp utgick i förhandlingarna om balanseringen av Esbos ekonomi från att de mål som vi beslutat om i Esbos nya strategi: Barnens och ungdomarnas huvudstad, inte riskeras. En tröskelfråga för vår grupp var att bevara det svenskspråkiga skolnätet, dvs vi stödde inte stängningen av skolor. Det svenska skolnätet är redan nu glest och löftet om att alla barn ska få gå i en närskola gäller också de barn som går i en svenskspråkig skola.

Vi är särskilt glada över att timresurserna i skolorna, anslagen för läromedel och servicenivån för småbarnspedagogiken inte minskar. De sparåtgärder som föreslås för bildningssidan är genomtänkta och bra. De gäller bla. att minska på matsvinnet och att effektivera personalens placering, genom att förutsätta att familjerna meddelar om barnets frånvaro, så att matsbeställningar motsvarar det egentliga barnantalet på plats och möjliggör en bättre planering av daghemmens personalresurser.

SFP:s grupp anser att det är viktigt att man säkerställer tjänster av hög kvalitet, särskilt inom småbarnspedagogiken, undervisning samt kultur- och idrottsutbud, att skolor och bibliotek inte stängs och att undervisningsresurserna inte skärs ned. På grund av den svåra sysselsättningssituationen är det också viktigt att resurserna för sysselsättning inte minskas.

En stor del av besparingarna gäller effektivisering av processer och samarbete inom staden. Betydande besparingar görs inom ICT- och digitala tjänster. 

Om ekonomin i landet förbättras är det sannolikt att sysselsättningssituationen också blir bättre och skatteintäkterna ökar. Ännu är vi inte i den situationen och därför är det viktigt att det ekonomiska balanseringsåtgärderna som nu föreslås påbörjas redan under det pågående året.

Vi hoppas också att inverkan på personalen i staden blir så liten som möjligt och att Esbo fortsättningsvis upplevs som en bra och pålitlig arbetsgivare som värnar om sin personal.

Jag vill tacka stadens tjänstemän och de övriga förhandlarna och särskilt Emma-Stina Vehmanen som ledde förhandlingarna.

Foto: Kjell Svenskberg